put some music on
Efter filmen så gick jag en lång promenad med Disa. Jag frös som fan men jag ville verkligen inte hem (vet inte vrf) så jag gick så jävla konstiga omvägar för att komma hem, så att det skulle ta längre tid.
Jag stannade upp vid Engelska skolan och insåg plötsligt hur allting såg ut runtomkring mig, hur mörkt och tomt det var, blev så jävla rädd helt plötsligt. Jag har aldrig tidigare brytt mig om vart jag går när jag är ensam och hur sent de är, men nu gick jag runt med en stor fet rottis och blev livrädd verkligen. Det roliga var att istället för att gå snabbare som vanligt folk vanligtvis gör så satte jag i hörlurarna i öronen och började gå svinsakta och typ drömma mig bort i musiken. Vilken jävla reaktion haha ?!
När jag o Disa kom in till stan så kom jag på hur min reaktion hade varit. Usch verkligen!
in the town, where the light is.
Kommentarer
Trackback
